Berga ett vikingaland
Berga och hela Ljungby kommun kan man kalla för ett riktigt Vikingaland. Här omkring finns det mängder av gravfält från järnålder och ett stort antal av dem kommer från den epok vi kallar vikingatiden. Längs ån Lagan och våra sjöar ligger järnåldersgravfälten tätt placerade. Även bortom våra vattendrag, mitt i naturen och inne i våra samhällen påminner gravfält, runstenar och andra lämningar oss om de vikingar som levde här för runt 1000 år sedan. I ett tidigare inlägg skrev vi om vart vikingarna i Berga reste. Det kunde vara både öster ut mot Konstantinopel och Grekland som Sven från Erikstad. Eller väster ut till England som Torger från Ingelstad.
Men vad kommer då ordet viking ifrån och hur var en viking?
Varifrån ordet viking kommer är det ingen som vet. En teorier som oftast diskuteras är att namnet kommer från vik eller havsvik. Där sjöfarare låg och inväntade fredliga fartyg för att sen kunna anfalla. Är detta sant, då betyder viking sjörövare, vilket gör att människorna som stannade kvar hemma i Berga inte var några vikingar. De var vanligt folk som var bönder, handelsmän, hantverkare och trälar som levde under den epok vi kallar vikingatiden.
Mycket av det som vi idag tror är karaktäristiskt för vikingar är bara påhittat till exempel hade de inga horn på hjälmarna. Ett kraftigt slag mot ett utstickande horn och hjälmen hade troligen gått itu. De kommersiellt framställda vikningar som vi ser i serietidningar och turistshopar är påhittade under 1800-talet. De kom till när den svenska stormaktstiden tog slut och vi svenskar behövde något att se upp till. Ett litterärt sällskap i Stockholm bildades, det Götiska förbundet. Sällskapet skapade en romantiserad bild av vår urnordiska hjälte som påminde oss om landets fornstora dagar.
En viking skyddade sig med en ringbrynja och de hade ofta två till tre vapen, yxa, spjut och svärd. Det dyrbara svärdet ägdes enbart av de som var tillräckligt rika.
De färdades i långskepp, de största kunde transportera last upp till 50 ton och åka i en hastighet av 20 knop. Det gick fem gånger snabbare att färdas på vatten än att ta sig fram på land.
Styrbord och babord kommer från vikingatidens båtar. Styrbord (höger) är den sida man styrde båten och bakom sig hade man baken det vill säga babord. 