En osannolik berättelse om åtta bröder och andra världskriget
Det har alltid förts en diskussion om vilken dag freden av andra världskriget i Europa ska firas. Vi i Sverige och många andra europiska länderna fira freden den 8 maj. Vilken dag vi fira freden kanske inte är det viktigaste, utan mer viktigt är att det blev fred efter ett fruktansvärt krig medobeskrivligt lidande miljontals döda. Runt om i Europa och världen finns det miljontals familjer som ännu idag har tragiska minnen efter släktingar som dödades i kriget. Men som i allt annat, finns det även berättelser där allt slutade så bra det kunde. Dick, en glad Bergabo berättade för mig om en riktigt lycklig berättelse i allt elände som kriget förde med sig. När man tänker efter är det nästan häpnadsväckande att Dick ens kom till världen. Hans far är född i Holland i en syskonskara på åtta bröder. När Tyskland hade intagit Holland 1940 valde Dicks far och hans sju bröder att resa över kanalen och strida för den brittiska armén. Bröderna kommer att strida frånskilda från varandra på olika platser runt om i Europa. Det är inte svårt att tänka sig den oro föräldrarna hade över sina söner hemma i Holland.
1943 fick Dicks far permis i två veckor och av någon anledning tillbringade han den i Stockholm. Där träffade han Dicks mor och innan han skulle tillbaka till kriget gifte de sig.
Dicks far var den enda av bröderna som deltog på dagen D den 6 juni 1944. När rampen på hans landstigningsbåt öppnade sig möttes de av kraftiga eld från kulsprutor. Han såg hur kompisar föll den ena efter den andra. Alla stupade innan de ens kommit ur båten, alla utan Dicks far som ensam och helt oskadd klarat sig och kunde fullfölja uppdraget. Efter dagen D, var han med i stridigheterna ända fram till Tyskland kapitulerade. Sakta efter freden blev soldater hemförlovade. I många familjer hade både fäder och söner dött. Det tog ofta flera veckor innan dödsbudet nådde de anhöriga. Så en dag var det Dicks fars tur att få resa hem. Vilket datum han kom hem är okänt, men man kan tänka sig föräldrarnas glädje när de åter fick träffa sin son. Men inte nog med att Dicks far hade klarat sig och nu var hemma. För på samma eftermiddag kom en efter en av de åtta bröderna hem. Alla hade lyckats klara sig oskadda genom det grymma kriget, helt ovetande om varandras öden. Utan att spekulera för mycket, så måste detta varit föräldrarnas lyckligaste dag i livet.
Kriget och det de hade upplevt satte självklart sina spår inom bröderna. Dick har berättat för mig att hans far aldrig riktigt kunde förstå varför han ensam lyckades överleva på landstigningsbåten och att detta med många andra händelser förföljde honom livet igenom. Dicks far stannade hemma hos föräldrarna en tid. Det var ont om mat och han brukade fiska med hjälp av handgranater och på så sätt kunde han hjälpa både sin egna och andra familjer att få något ätbart på bordet. För detta tackades han senare med en stor målning av de andra ortsborna. Efter en tid flyttade Dicks mamma till Holland och efter år av rädsla och ängslan kunde de sakta börja bygga en framtid tillsammans. Men krigets faror var trots freden inte över. Dicks far fick arbete som minröjare. Tusentals minor hade lags ut längs kusterna och nu måste de bort. Båtar åkte ut och plockade upp minorna som transportera till en kaj där de plockades upp på land för att senare förstöras. Det var inget ovanligt med olyckor så arbetet var mycketriskabelt. En dag när en båt hade kommit in med minor till kajen ringde vällingklockan. Arbetslaget där Dicks far ingick skulle få middag och vara lediga en stund. Baracken där de åt och kunde vila sig låg några hundra meter från kajen. De hälsade på arbetslaget som skulle byta av dem och gick in för att äta. Knappt han de sätta sig för en våldsam explosion bröt ut nere vid kajen. En av minorna hade exploderat och den utlöste de andra minorna på land. Allt var borta efter explosionen! Båten, kajen och alla de i arbetslaget som hade bytt av Dicks fars arbetslag någon minut tidigarevar nu döda men ännu en gång hade han klarat sig oskadd. Dicks far och mor bodde kvar en tid i Holland men bestämde sig senare för att flytta till Sverige och Dick själv hamnade till sist i Lagan och Berga.